Vad är unikt hjälpsamt med gruppterapi? 11 terapeutiska faktorer
En av de främsta förespråkarna och utvecklarna av gruppterapin är den amerikanske läkaren och psykoterapeuten Irvin Yalom. I hans bok “The Theory and Practice of Group Psychotherapy” har han identifierat 11 terapeutiska faktorer som gör gruppterapi unikt verksamt för människor som söker förändring i sina liv.
Här kommer jag att presentera dessa 11 punkter med förklaringar på vad som menas med de olika rubrikerna och hur de kan göra det möjligt att gynnas av att delta i en grupp.
Terapeutiska faktorer 1-6
Ingjuta hopp
Många människor upplever en stor hopplöshet inför sina liv och sina möjligheter att uppnå den förändring de söker. Den som lider gör ofta vad hon kan för att ge sig själv de bästa förutsättningarna och det kan ibland kännas lönlöst när allting står stilla trots många försök att bryta mönstret. Där kan gruppterapin ge en möjlighet till hopp, både genom att hjälpa till med att identifiera vad varje människa har för möjligheter att påverka sin situation, men också genom att få höra hur andra har lyckats ta sig ur sin hopplöshet och faktiskt få till en mer varaktig förändring.
Universalitet
I en grupp får deltagarna möjlighet att ta del av andras berättelser, vilket för de flesta bidrar till att minska känslan av ensamhet och isolering. Att vara människa är inte lätt för någon, och att få höra hur någon annan tar sig an liknande svårigheter som man själv brottats med kan vara väldigt läkande. Även när svårigheterna eller lösningarna skiljer sig, så händer det någonting när en grupp människor kan vara öppna med sig själva och sina svårigheter. Som en av deltagarna i min grupp formulerade det: “jag har ibland kunnat känna mig som en utomjording och nu känns det som att jag blivit en del av det mänskliga släktet”.
Förmedlande av information
Även om inte informationsutbyte inte är själva kärnan i vad som gör gruppen effektiv, så kan det ibland vara av stor nytta att få ta del av information som ger nya insikter, särskilt då det sägs i samband med någonting som spelas ut i gruppen för tillfället. Detta kan gälla information om vad som varit hjälpsamt för någon annan deltagare i gruppen, information om hur vi uppfattas i stunden, eller gruppledarens försök att rama in det som händer med psykologisk förståelse.
Altruism
Det är få saker i livet som är mer meningsfulla än att få känna att man gör en positiv skillnad i någon annans liv. Vi som arbetar terapeutiskt med att hjälpa andra får privilegiet att känna detta ofta, men i människors vardag är detta ofta ovanligare. I gruppen får deltagarna möjlighet att inte bara förstå sig själva, utan också uppleva hur de kan använda sig själva för att hjälpa andra. Det tenderar att skapa en mer robust självkänsla att skapa en tillit till sin egen förmåga att finnas till för andra.
Upprepa mönster
Det finns en grupp som tenderar att ha större vikt i våra liv än någon annan - den ursprungliga familjen. De mönster vi lär oss där om vad vi kan förvänta oss av oss själva och andra, om hur känslor visas upp, hur konflikter hanteras och hur reparationer går till, kommer bli en del av det vi därefter förväntar oss att möta i andra grupper och relationer. Det som händer i en terapigrupp är att dessa gamla mönster aktiveras - och blir möjliga att se, förstå och förändra.
Sociala färdigheter
Att fungera väl med andra människor bygger på att vi fått hjälp att utveckla några grundläggande förmågor. Det gäller sådana saker som tolerans av egna och andras brister, gränssättning, empati, konfliktlösning och en mängd annat. Vår förmåga att utveckla dessa färdigheter avgör till stor del kvaliteten på våra relationer. Ingen människa har uppnått perfektion och vi får lov att anta utmaningen om ett livslångt lärande och förfinande av dessa svåra saker.
Terapeutiska faktorer 7-11
Imitera beteende
En stor del av mänsklig inlärning sker genom att imitera andra. I gruppen får deltagarna möjlighet att se andra utmana sig själva, och därigenom själva avgöra vad som känns relevant att inspireras av. Att förändras kräver ett stort mod och då kan det underlätta mycket när vi får se andra göra samma ansträngning som vi själva försöker göra.
Relationellt lärande
Det finns en gräns för hur mycket det går att lära sig om sig själv och sina relationsmönster genom att bara tala om dem i ett utifrånperspektiv. För att faktiskt förstå och förändra dessa saker i grunden krävs det att förr eller senare ändra någonting i situationen där svårigheterna visar sig. I gruppterapi får deltagarna lära sig om relationer och intimitet - genom att vara i dem.
Sammanhållning
Det kan vara svårt att förstå den känslomässiga bindning som kan skapas mellan människor som talar ärligt med varandra 90 minuter varje vecka. Över tid byggs ett förtroende som ger utrymme för ett allt större spektrum av känslor och uttryck. Den känsla av trygghet och tillhörighet som det kan ge skapar en stabil grund för att våga utforska nya sidor av sig själv.
Katarsis
När den sammanhållningen skapats kan gruppens deltagare få utrymme att möta känslor och sidor av sig själva som tidigare känts för svåra att möta eller att visa upp. Att kunna göra det bygger på att det finns en tillit till att bli mött och accepterad, även i känslor som är ovana och nya att utforska.
Existentiella faktorer
I en grupp med människor kommer vi förr eller senare förstå att vi delar, om inget annat, så åtminstone våra gemensamma grundläggande villkor för livet, med alla de begränsningar och möjligheter det innebär. Alla behöver på ett eller annat sätt förhålla sig till döden, till sin egen frihet, till sin ensamhet samt till mening och meningslöshet.
